Amen hej

Så ovanligt att det har gått över en månad sedan jag bloggade sist. Jag är dock fortfarande glad, ledsen och au pair-tjock så inget nytt på den här fronten. Är så jävla jävla jävla trött hela hela hela tiden också, skitjobbigt när man tar hand om två barn tio timmar om dagen. Men snart är det vår och då blir jag piggare.

Som vanligt så VILL jag blogga mer men jag har verkligen inte motivation till skiten. Här är allt som vanligt, jag älskar fortfarande England såklart men åker hem om en månad över jul och det är blandade känslor. Dessutom är jag lite heartbroken just nu och ja, det är ju inte så jätteroligt, men det är så det är och det får ta den tid det tar att lösa sig. Jag är expert på att fly från mina problem så jag har haft mycket hemlängtan de senaste veckorna, men egentligen fattar jag ju själv att inget blir bättre av att åka hem. Jag behöver stanna och lösa problemen jag har men problemet är att problemen jag har inte riktigt går att lösa med något annat än tid och jag är så jävla otålig. Och fan vad jag svär hela tiden, hemskt.

Men jag lever och mår bra. I alla fall ibland. Men så har det alltid varit och kommer alltid att vara, försöker acceptera det bara.

Nu: Se var min älskade lilla blonda skitunge har gömt sig.

Omotiverad bild från den underbara sommaren som gör mig glad!